Området kring hamnen på Visingsö tillhör Kronoparken och ligger omgärdad av det som sägs vara Sveriges största sammanhängande ekskog. Ekarna planterades på 1830-talet för att förse flottan med skeppsvirke. Idag när träden börjat avverkas finns dock inte något virkesbehov hos flottan så de välväxta ekarna får sluta sina dagar i fredligare omständigheter. Ekskogen ägs av Statens Fastighetsverk och förvaltas av Skogssällskapet.       Strax norr om färjehamnen ligger Gamla hamnen som är en av Sveriges äldsta hamnar. Den stod färdig redan 1642. Byggherren var greve Per Brahe d y som då residerade på det ståtliga Visingsborgs slott intill hamnen. Under 1860-talet byggdes hamnen ut med en pir eftersom båttrafiken på Vättern ökat betydligt genom Göta kanals tillkomst. Fram mot mitten av nittonhundratalet sattes en bilfärja i trafik mellan ön och Gränna. Då befanns Gamla hamnen vara för liten och ge för dåligt skydd mot stormar. En ny större färjehamn stod färdig 1954.       Den allra första bilfärjan har avlösts av allt större färjor, och dagens "stora färja" Ebba Brahe får om somrarna hjälp av den "lilla färjan" Christina Brahe och passagerarbåten Madame Tingley för att klara av trafikströmmen. En av Sjöräddningssällskapets räddningsbåtar, Ellen Landin, har också sin hemmahamn på Visingsö och får bland annat rycka ut vid sjukresor och för att undsätta båtar i nöd.       Vid hamnen finns också matställen i olika klasser, kiosker, turistbyrå med cykeluthyrning mm. Och härifrån utgår Remmalagen – vad är ett besök på Visingsö utan en Remmalagstur? Lite längre upp från hamnen ligger Visingsöborgs Örtagård och Brahekyrkan, som båda har sitt ursprung i Brahe-eran under 1600-talet.