Rökinge

Rökinge by, vars ägor sträcker sig från stora landsvägen i öster till sjöstranden i väster, är belägen något söderut från öns centrum räknat. Som byns huvuddel räknades, åtminstone förr, området mellan Vättern och den västra vägen mellan Tunnerstad och Näs. Där placerades de gårdar som vid Laga skiftet i mitten av 1800-talet blev utflyttningsskyldiga. Före Laga skiftet var gårdshusen i byn i huvudsak placerade i klunga nere vid sjön i området vid Rökinge brygga och båthus.
      Rökinge gränsar i nordväst till Tunnerstad, bygränsen mot ekskogen följer sedan den västra vägen söderut till Svensgården där den viker av österut upp mot landsvägen. I öster bildar landsvägen gräns, och mot sydost gränsar byn till Lilla och Stora Busarp. Söderut gränsar byn till Husgärde. Till Rökinge by hör också en del av den s k Norrboängen mellan byarna Ed och Erstad på norra Visingsö.
      Bebyggelsen vid landsvägen inom Rökinge by var på 1700-talet ytterst sparsam. Det finns från den tiden endast två ställen angivna, Sällnehög och Pinnakrogen. Under tiden kring sekelskiftet 1900 pågick en kraftig "byggrusch" vad gäller bostadshus här och från den tiden daterar sig byggnaderna på lägenheterna Ludvigsro, Wilhelmsro, Karlstorp, Lundholmen, Wilhelmsnäs, Lindesnäs, Nynäs, Vilan, Gransbo och Bäckalyckan.


"Kroka-Frans" Johannesson, 1863-1945, från Rökinge Norrgård.

Byns östra del väster om landsvägen är belägen på öns höjdrygg och jorden består här av grusmylla. Byns bönder har här sedan gammalt bedrivit intensiv potatisodling. Dessa s k Rökingalyckor var förr i tiden odlingscentrum för den urgamla sorten Visingsöpotatis, även kallad "Rökingapotatis". Sorten gav inte så hög avkastning, men men det uppvägdes i viss mån av att den var mycket efterfrågad av Jönköpingsborna och betingade därför ett relativt högt kilopris.
      Numera bedrivs på detta område ganska omfattande specialodlingar, bädodling (jordgubbar och svarta vinbär) såväl som grönsaksodling. Ett smalt område väster om lyckorna består av sankmark, nu till största delen utdikad, och väster därom tar ängarna vid. Här finns också några få skogsdungar.


Byabåten Maria af Rökinge
I ett av båthusen vid Rökinge brygga förvaras byabåten Maria, som tillsammans med Vikingen från Erstad, är de enda kvarvarande byabåtarna som fortfarande är sjödugliga. Helgen efter midsommar varje sommar återupptar man, i hembygdsföreningens regi, de gamla traditionerna då man seglar med de två byabåtarna till Hjo, där man från båtarna säljer jordgubbar, potatis och annat från Visingsö – och orsakar köprusch på kajkanten!

Bybeskrivningen bygger på en text av Per-Evert Krantz, Visingsö, från boken Rökinge – en gårdshistorik utgiven av Visingsö Hembygdsförening 1998. Boken finns att köpa genom Bengt Johansson 0390-40622, 40212.

Till www.visingso.net!