Torp har som flera andra byar på Visingsö urgamla anor. Första gången Torp nämns i skrift är i ett gåvobrev från 1240. Prinsessan Helena, dotter till Sverker den andre, skänker i detta brev bort sina egendomar i Torp till Alvastra kloster. Nästa gång Torp omnämns är 1294 när lagman Bengt Lucieson från Västergötland i ett brev bekräftar Magnus Ladulås donation av Hökensåsskogen till Visingsöborna.
      Prinsessan Helena har förmodligen inte ägt hela byn för den 6 maj 1326 skrivs följande brev: "I Herrans namn amen. Fastän svag till kroppen likväl stark och kraftig till själen gör jag, Njutar i Torp i Kumlaby församling, i betraktande af att ingenting är säkrare än döden och ingenting osäkrare än dödens timma, med min älskade broders och laglige arvinges bifall och samtycke, mitt testamente på följande sätt "Först giver jag de gudfruktiga munkarne i Alvastra, hos vilka jag önskar bli begraven, hälften av alla mina egodelar i löst och fast i Torp, jemte en åker kallad skötningsåkern och ett par oxar, på det vilkor att "Cellerarius minor", vem han än må vara, skall ha alla dessa egodelar för sitt behov ständigt underlydande, och att "Cellerarius" själv håller min begravning, och låter föra mig med heder på sin bekostnad till klostret, då jag får flytta ur detta livet."
      Vid 1560 års skatteuppräkning av gårdarna på Visingsö finns det fem gårdar i Torp, tre står som Alvastra klosters landbönder, en gård som skattegård och en gård som kronogård. På 1600-talet har Torp och dess gårdar övergått i grevskapets ägo men vid reduktionen 1680 lägger staten beslag på alla fem gårdarna. Dessa blir kronogårdar och bönderna blir "åbobönder", det vill säga arrendatorer. I slutet av 1700- talet köper åbobönderna sina gårdar från staten och blir självägande.
      Före laga skifte gick den enda vägen till Torp ner från landsvägen där vägen till Braheskolans elevbostäder går idag. Därifrån gick den rakt ner mot "Sörgårn" och sedan åt norr på samma ställe som idag.
      Laga skifte i Torp genomfördes i slutet av 1850- talet. De flesta gårdarna fick ligga kvar på sina gamla platser, som de haft sedan medeltiden. Både "Sörgårn" och "Norrgårn" ligger kvar på sina gamla platser. Däremellan låg förr hela byns boningshus på rad väster om vägen och ladugårdarna på rad öster om vägen. På laga skiftes kartan kan man se att från nuvarande "Torplingavägen" till "Norrgårn", en sträcka på ca 150 m, fanns inte mindre än sju ladugårdar.
      I boken "Sveriges bebyggelse" från 1956 finns i Torp uppräknade sju gårdar med djur och mjölkproduktion. Idag finns det en gård med djur men ingen mjölkleverantör. Istället har Torp utvecklats till en trädgårdsby. Här finns idag en fruktodling och sedan tio år tillbaka har anrika Gränna Plantskola sina odlingar i byn.

Mer om Torp kan du läsa i boken »Torp – en gårdshistorik«, utgiven av Visingsö Hembygdsförening 2000. Boken finns från mitten av december 2000 att köpa genom Bengt Johansson, 0390-40622, 40212.