Flygbild över Tunnerstad från omkring 1950

Genom sitt läge mitt på ön, med närhet till hamnen har Tunnerstad blivit öns naturliga centralort. Det har här sedan 1960-talet och framåt skett en omfattande bostadsbyggnation vartill åkermark från framförallt Tunnerstad Norrgård tagits i anspråk. Har bor ca 250 personer, nästan 1/3 av öns befolkning. Här ligger öns båda livsmedelsaffärer, och här finns frisersalong, reparationsverkstad med järnhandelsfilial m m.
    I Tunnerstad har funnits tre pensionat, Bengtsgårdens, Franssons och Florins, samt tre caféer, Öbergs, Småland och Solhem, alla numera nedlagda men under 1999 återuppstod Öbergs café genom de nya ägarna Eva och Christer Claesson, som tillsammans med Cecilia Wisborg-Josefsson driver café och hembageri.

Remmalagskusken Sigvard  Florin utanför Florins  Pensionat

    Tunnerstad gränsar i norr till Habovället och Kumlaby, i öster till Vrixlösa och Visingsö Kronopark, som bildar gräns även i söder. I söder gränsar Tunnerstad även mot Rökinge, och i väster bildar sjön gräns. Byns östra del vid landsvägen är belägen på öns höjdrygg och jorden består här följaktligen av grusmylla. I detta område finns ett mindre sankområde "Daskefloe" - numera utdikat - som förr alltid stod under vatten såväl höst som vår. Fram till laga skiftet var gårdshusen i byn, liksom i andra byar, tätt placerade. Här fanns Skattegården, Norrgården, Haraldsgården, Jakobsgården, Bengtsgården, Västergården och lite söder om de övriga Södergård. Varje gård hade genom arvskiften kommit att styckas upp i två eller fler brukningsenheter, så husen var många och stod tätt. Här fanns också ett antal backstugor. Genom den täta grupperingen av byns byggnader, och eftersom alla hus var halm- eller möjligen torvtäckta, var risken mycket stor att en stor del av byns hus ödelades om vådeld bröt ut. År 1821 brann bostadshusen på Norrgården ner helt - de båda husen lär varit sammanbyggda genom en överbyggd genomfartsport, genom porten löpte bygatan - medan man lyckades rädda ladugårdarna.
    Nere vid västra sjön fanns en gemensam båthusplan och i nordost i byn hade man, tillsammans med byarna Vrixlösa, Kumlaby och Torp, ett gemensamt grus- och lertag. På grustaget, där Visingsö Lanthandel numera är belägen, låg öns marknadsplats. Där fanns fasta marknadsbodar som stod kvar fram till 1910 då marknaderna upphörde. På östra sidan om landsvägen var kreatursplatsen belägen.
    1850-51 genomfördes laga skifte i Tunnerstad, byns gårdar splittrades då upp genom att majoriteten av de tjugoen gårdsenheterna blev utflyttningsskyldiga.

Bybeskrivningen bygger på en text av Per-Evert Krantz, Visingsö, från boken Tunnerstad – en gårdshistorik, utgiven av Visingsö Hembygdsförening 1999. Boken är tyvärr slutsåld, men låna den gärna på Visingsö Bibliotek.

Fler bilder...
från Tunnerstad