Brahekyrkan
Brahekyrkan uppfördes som slottskyrka i början av 1600-talet. På platsen fanns redan den på medeltiden uppförda Ströja kyrka.
När man går in i Brahekyrkan slås man av den mängd av dekorationer som pryder kyrkan. Grundtonen i tak- och väggmålningarna är blå, och de gör en vacker inramning av kyrkorummet och dess övriga dekorationer. Här finns bl.a. en medeltida skulptur av den heliga Birgitta, ett antal mycket vackra mässingstavlor, och en märklig ljuskrona uppbyggd kring en narvalsbete – man trodde förr att beten var ett enhörningshorn som kunde bota sjukdomar och man skrapade därför spån från ”hornet” och använde det som medicin.
Kyrkan byggdes på 1100-talet som slottskyrka till borgen på Näs. Den hade då både kungaläktare och i anslutning till den ett litet särskilt kapellrum där kungen kunde ha enskild andakt. Kyrkan uppfördes i byn Ströja och användes som församlingskyrka för södra delen av ön. När så Erik XIV gav Visingsö till Per Brahe d.ä. som grevskap på 1560-talet, utrymdes tre byar, bland dem Ströja, för att göra plats för Visingsborg. Kyrkan fick emellertid stå kvar och när Magnus Brahe regerade i grevskapet i början av 1600-talet bestämde han sig för att bygga om Ströja kyrka till slottskyrka till sitt slott Visingsborg. Han rev ned det mesta av den gamla kyrkan men lät ”thet uthgambla tornet ståå kvar” som det sägs i en 1600-talsskrift. Några andra spår från den medeltida kyrkan är dopfunten (från 1200-talet) och dörren till sakristian (från 1100-talet), som är smyckad med smidesarbeten. På nedre delen av dörren har konstsmeden med runor skrivit ”Asmund gjorde vacker dörr”, vilket man inte kan invända mot.
Den nya Brahekyrkan, eller Wisingsborgs slottskyrka som den hette då, invigdes 1636, men Per Brahe d.y. som då regerade i grevskapet lät sig inte nöjas. Han fortsatte att fylla kyrkan med nya prydnader allt eftersom, och han gjorde också förbättringar utvändigt genom åren. Den pampiga portalen i sandsten och marmor tillkom på 1650-talet och tornspiran är från 1670-talet. Kyrkans koppartak skänktes av greve Pers syster Christina Brahe år 1680. I kyrkan finns naturligtvis Braheättens gravkor, på dess krön står Per Brahe d.y. och hans hustru Christina Catarina Stenbock staty. I koret vilar ett flertal medlemmar ur Braheätten. Själv blev dock inte greve Per begravd här. Mot sin vilja gravsattes han istället i Östra Ryds kyrka i Uppland.